Så här i tider av kungabröllop är det inte utan att man börjar ifrågasätta ett och annat rörande Sveriges statsskick. Tycka vad man vill om monarkin, men är det inte lustigt hur de tycks behandlas som några övernaturliga varelser som inte ens har ett vanligt namn? Inte ens ett namn. Då är det faktiskt illa.
Ska man fråga drottningen något så får man gladeligen tilltala henne med “drottningen”. Ja, vad tycker drottningen? Troligen inte så mycket alls. Man undrar om denna brist på åsikter beror på att hon inte får uttrycka dem, eller att hon helt enkelt har språkliga svårigheter att framföra dem. Det senare är mest troligt, ibland går det väldigt knackigt får jag säga. Men det är ändå inte själva tilltalet som är det stora problemet, utan hur reportrarna och övriga civila personer beter sig kring dessa så kallade “kungligheter”. De vågar inte fråga vad som helst och förhållandet är allt annat än avslappnat. Varför? Varför kan ingen bara föra en vanlig konversation med dessa människor? Jag är säker på att vår bild av dessa sagofigurer skulle bli både mer verklig och älskvärd om så skedde: framförallt är man ju lite intresserad av att få veta vad det är för personer som verkligen är Sveriges, av titlarna att döma, främsta personer. Idag vet vi inget för ingen vågar dra ut informationen ur dem. Det enda vi möjligen vet är det som vi läser i Aftonbladet Klick! och Svensk Damtidning, och enligt kändisar själva ska man inte tro på NÅGOT som står i dessa tider. Så var tycker de att man ska söka sin information när de aldrig är villiga att ge den?

2 kommentarer
Hela sverige är en kvarleva från 1700-talet, man behöver inte kungar och drottningar för att kunna styra ett land. Visst, det är tradition men jag anser att visa traditioner ska brytas
[...] Soph | The web is my home [...]
Vad tycker du?