En uppmaning till lite mindre krig och lite mer kärlek

Kära omgivning!

Idag skulle jag vilja tala lite om ett ämne som jag länge har gått runt och tänkt på. Det är ett ämne som lätt skapar heta diskussioner och ibland även aggression – helt i onödan!

Jag talar om pryldiskussionerna. Diskussionerna om vilket märke som är bäst, vilken mobil som är bäst, vilken dator man ”ska ha” om man är någorlunda insatt och hur dum i huvudet man är om man föredrar ett märke som n00bs brukar gilla. Det är känsligt, och jag kan inte riktigt förstå varför.

Diskussionerna kan utspela sig lite var som helst – på jobbet, över en fika eller, som oftast, på forum på Internet. De så kallade ”argumenten” haglar tätt i samtalen och inte sällan faller stämningen efter bara några repliker.

Människor är olika. Olika människor föredrar olika saker. Olika människor tilltalas av olika saker. Olika människor söker olika saker. Olika människor värdesätter olika saker. Det kan vi väl vara överens om?

Om man då antar att alla människor ÄR olika, har olika bakgrund, personligheter, erfarenheter, utgångslägen, synvinklar, plånböcker, ögon och smak så är det inte så konstigt att alla inte kan gilla samma saker. Människor gillar olika saker, och det är fullt naturligt. Så har det alltid varit.

Ta iPhone som exempel. Vissa älskar den, andra hatar den. En del tycker att den provocerar, andra tycker att det är det självklara valet när det vankas ny telefon. En del tycker att den är ful, andra att den är snygg. Det finns troligen lika många åsikter och tankar om den som det finns människor som är medvetna om dess existens.

Och så är det med ALLA prylar. Alla prylar som man har sett/hört om har man skapat sig en uppfattning om. Är man en människa som i första hand bryr sig om hur en pryl ser ut så har man redan vid första anblick skapat sig en bild av huruvida man gillar det man ser eller inte. Är man en människa som älskar att hänga upp sig vid specifikationer så söker man upp denna information och bestämmer sig sedan för att gilla eller ogilla. Ens bild av prylen i fråga kan revideras vid senare tillfälle, men man har alltid en uppfattning.

Denna uppfattning kan man tycka vad man vill om. Man kan tycka att andras uppfattningar om prylen i fråga är helt felaktiga, att de måste sakna omdöme och intelligens om de gillar den och att man verkligen inte kan förstå hur de tänker. Man kan också känna en känsla av samhörighet när man inser att det finns andra som delar ens uppfattning, negativ eller positiv.

Men man kan aldrig säga att andra har gjort fel val. Alla inköp man gör måste vara baserade på sina egna preferenser och uppfattningar om vilken pryl man lämpligast spenderar sina hårt intjänade pengar på. Det har ingen annan med att göra. Ingen kan komma och säga att man gör fel i att köpa en viss pryl eftersom man endast vandrar runt i ens egna skor. Man omöjligen veta hur andra personer ser på världen och varför de gör de val som de gör. Det går inte. Alla människor är olika, fattar beslut på olika grunder och tänker olika.

Man bör skapa sig en uppfattning. Fråga en vän om råd. Fråga en kollega. Fråga en säljare. Söka på Internet. Läsa recensioner. Men man ska alltid komma ihåg att svaret man får nästan alltid utgår från de uppfattningar som den man frågar har skapat sig. Frågar man en vän svarar han/hon utefter sin egen uppfattning om vilka prylar som är att föredra, vilket givetvis kan vara intressant att ta del av. Frågar man en säljare får man oftast ett svar baserat på hans/hennes provision – det han/hon tjänar mest på att sälja kommer med största sannolikhet vara det han/hon rekommenderar.

Oberoende av vilket val man gör så kan ingen säga att man valde fel, att man är lurad, köpt av kapitalet eller påverkad av media. Alla påverkas av media, det är omöjligt att undvika. Och trots detta så spelar det ingen roll, andras val är andras val. Man behöver inte övertyga andra om  att ens egen uppfattning är den korrekta, man behöver heller inte förstå hur de tänker – men man måste respektera att man gillar olika saker.

Det finns inget som heter “den/det bästa”. Den/det som jag tycker är bäst tycker någon annan är sämst.

Jag vill med denna text uppmana till mindre krig och mer kärlek. Det handlar trots allt bara om obetydliga val och ägodelar.

Vi är alla olika. Vi gillar olika saker. Och det är bra!

“Where all think alike, no one thinks very much.” – Walter Lippman

Posted in Sociala situationer | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Kundkorgsnedkräpare

Shopping basket by http://www.visualpharm.com/

Jag skulle vilja tala lite om kundkorgar, nedskräpare, lathet och näsdukar.

”Varför då?”, undrar ni genast. Jo, för det finns nämligen ett antal personer i detta land som inte riktigt använder korgarna enligt deras instruktionsböcker. Vi kan kalla dem parasiter. Respektlösa individer, om man så vill. Eller kundkorgsnedskräpare.

”Vad gör de?”

Jo, en kundkorgsnedskräpare lämnar kvar saker i korgarna! Det kan röra sig om kvitton, gamla inköpslistor, snorpapper/näsdukar med innehåll av varierande kvalitet och konsistens, reklamblad eller något helt annat.

Varför gör man detta? Jag kan bara komma på två potentiella anledningar:

  1. Man är lat och orkar inte slänga sitt skräp själv. Därmed är det enklare att lämna kvar skräpet i korgen och låta någon annan slänga det.
  2. Man är senil/blind/rörelsehindrad.

Låt gå för nummer två, men nummer ett – inte okej! Nolltolerans mot sådant.

Personligen dissar jag alltid kundkorgar som innehåller ett arv från föregående användare (ja, bortsett från hudavlagringar, bakterier, hårstrån osv.), även om det innebär ett letande som kan ta någon minut (för många är de, kundkorgsnedskräparna!).

Posted in Lathet | Tagged , , | 2 Comments

Sådärja

413. Så många dagar har passerat sedan jag senast skrev något här.

Då skrev jag om WhatTheFont! och lyssnade på Röyksopp, Yiruma, The Wannadies och Professor Longair.

I skrivande stund sitter jag och lyssnar på Heut’ Ist Mein Tag med ingen mindre än Blümchen (och detta skäms jag EJ för, ska ni veta).

Vad syftet är med denna domän har jag fortfarande inte kommit fram till, trots att den är över fyra år gammal. Jag fick den i 19-årspresent av min kära mor, och det känns som 100 år sedan. Nu är hur som helst tanken att den återigen ska fyllas med innehåll av skiftande rang.

Posted in Uncategorized | Tagged , | 2 Comments